Matte, matte och åter matte. Jag har aldrig gillat matten (förutom exakt idag då, då jag tillochmed ligger med i planeringen ;D;D), men vafan matte är ju matte och inget som behöver va dunderkul men det är typ ett måste om man ska ta sig uppåt i vård-karriåren (om man inte vill stanna som undersköterska resten av sitt liv dåå). Så jag valde ju matte 2 eller vafan det heter, jag tyckte det va skitsvårt och tänkte byta, men idag fick vi tillbaka provet och jag fick fanimej 7poäng över E!!!!!! ;D;D;D

 

Sa det till mamma och hon ba "Jag sa ju att du skulle klara detta Malin, du kan mer än vad du kan!" men saken är ju den att för drygt två veckor sen hade hon sagt "Men Malin, du har ju aldrig kunnat matte. Förstår inte varför du valde det ens. Du tycker ju det är svårt, du kommer aldrig klara det!". Lite dubbla budskap här känner jag?? XD Mamma som brukar vara min vägledare i livet och säga allt smart, sa tekniskt sätt att jag va dölig på matte men sen ändra hon sig efter ett godkänt prov och sa att jag va bra?  Öhm..? förvirrad tjej här..?